Olof Palme

Bakgrund

Om Olof Palme och Palmemordet

Olof Palme

Olof Palme (1927–1986) var Sveriges statsminister i två perioder: 1969–1976 och 1982–1986. Han var en av de mest framträdande och kontroversiella politikerna i svensk modern historia.

Palme var känd för sitt starka internationella engagemang. Han kritiserade öppet USA:s krig i Vietnam, fördömde apartheid i Sydafrika och Francos diktatur i Spanien. Han stödde befrielserörelser i tredje världen och arbetade för nedrustning och kärnvapenförbud. Detta gjorde honom omtyckt i stora delar av världen, men också hatad av mäktiga krafter.

På hemmaplan drev Palme en ambitiös reformpolitik och byggde vidare på den svenska välfärdsmodellen. Han var en skicklig retoriker som väckte starka känslor – beundran hos sina anhängare och avsky hos sina motståndare.

Mordet

Fredagen den 28 februari 1986, klockan 23:21, sköts Olof Palme till döds på Sveavägen i centrala Stockholm. Han och hans hustru Lisbeth var på väg hem från biografen Grand, där de hade sett filmen "Bröderna Mozart". De hade avstått från livvaktsskydd för kvällen.

En man närmade sig paret bakifrån och avlossade två skott med en revolver. Det första skottet träffade Palme i ryggen och var omedelbart dödande. Det andra skottet snuddade Lisbeth Palme. Gärningsmannen flydde uppför trapporna mot Malmskillnadsgatan och försvann in i natten.

Utredningen

Mordutredningen präglades från början av kaos och missade spår. Mordplatsen säkrades inte ordentligt, vittnesförhör genomfördes bristfälligt, och värdefull tid gick förlorad under de första kritiska timmarna.

Under åren har ett antal huvudspår utretts: PKK-spåret, polispåret, Sydafrika-spåret och flera teorier om enskilda gärningsmän. År 1989 dömdes Christer Pettersson för mordet, men friades senare av hovrätten på grund av bristande bevisning.

I juni 2020 lades förundersökningen ner. Åklagaren pekade då ut Stig Engström, den så kallade "Skandiamannen", som sannolik gärningsman – trots att han avlidit 2000 och aldrig kunnat åtalas eller försvara sig. Utpekandet gjordes utan teknisk bevisning och har kritiserats hårt. I december 2025 underkändes utpekandet av en överprövande åklagare, som förklarade att det saknade grund.

Fyrtio år efter mordet är det fortfarande officiellt ouppklarat. Frågor om möjliga medhjälpare, bevekelsegrunder och eventuell inblandning av säkerhetstjänster förblir obesvarade.